Ett skinande rent Internet

Postat 2010-04-26 20:48      Skrivet av lasso

Tycker ni inte att det däringa Internätet blivit lite smutsigt nu för tiden? Ja, rentav lite solkigt kanske? En sån himla tur att vi har sådana kloka och smarta politiker som Censilia som skyddar oss mot allt ont!

Censilia vill frälsa oss med ett sprillans nytt Internetfilter som skall skydda oss mot allehanda hemskheter, men hon tycker ironiskt nog inte alls det är kul att jämföra sin hjältemodiga insats med de liknande åtgärder som tagits fram av sådana demokratiska föregångsländer som Kina och Nordkorea.

Hjälp till att stödja Censilias strävan efter det kliniskt rena Internetet. Ge oss Cleanternet!

Inga kommentarer      Kommentera      Taggar: Humor, Politik, Storebrorssamhället, Övervakning

Treevening

Postat 2010-04-04 22:59      Skrivet av lasso

Förra veckan tog jag en paus från allt vad politik och samhällsdebatt heter och ägnade mig helhjärtat åt musiken istället.

En av höjdpunkterna under veckan var besöket på Treevening, en välgörenhetstillställning som anordandes av Green Cross Sverige ungdomssektion. Målet var att samla in pengar till ett trädplanteringsprojekt i Kenya. Till sin hjälp hade man en hel drös artister. José Gonzáles, Jaqee, Hellsongs, Bye Bye Bicycle, Räfven, The Naima Train och Eye Travel var en minst sagt fantastisk lineup och det var väldigt tråkigt att jag och älsklingen inte kunna stanna hela kvällen. Men vi hann med de flesta av banden och jag fick äntligen se en “riktig” konsert med en av mina absoluta favoriter just nu.

Först ut på scen var (delar av) Räfven. Senast jag såg dem var under Kulturkalaset i somras och nu som då leverer de sin vansinnigt svängiga folkklezmer med en frenesi som får de lama att dansa. Räfven är helt enkelt fantastiska live!


Rävfen in action

Bye Bye Bycycle dras för kvällen med en magsjuk sångare men det märks inte så mycket förutom i mellansnacket. Bandet påminner annars rätt mycket som New Order med massor av stråkar (via strålkmaskin). Vissa låtar har lite Curekänsla också. Bandet är en ny bakantskap för mig live, men en ganska trevlig sådan. Det var ett tag sen det gjordes gitarrmusik jag ville dansa till, men Bye Bye Bicycle har precis det sound som fick mig att hänga på klubb innan jag fastnade för överdimensionerade trummor i mitten av nittiotalet.


Bye Bye Bicycle goes Madchester!

The Naima Train är en av mina absoluta favoriter för närvarande. Det är inte ofta jag imponeras av någon som är hälften så gammal som mig själv, men The Naima Train slår knock på mig både tekniskt och estetiskt. Hon står ensam på scenen med sin gitarr, spelar in små sångsnuttar och gitarrslingor på sin LoopStation och använder sedan dessa för att kompa sig själv. Att hon dessutom gör det live är sjukt imponerade. Det är egentligen svårt att beskriva hur det låter i praktiken, men lyckligtvis finns det folk som youtubade konserten (här, här och här) så att alla som inte var där kan få ta del av The Naima Trains genialitet. Märk mina ord, den här tjejen kommer att bli stor.


The Naima Train – bäst just nu!

Jaqee har jag sett flera gånger förut och hon har alltid en väldigt trevlig och positiv stämning på sina konserter. Den här var inget undantag, och Jaqee och reggaeveteranerna i kompbandet Hot This Year Band fick hela publikhavet att gunga med. Det bjöds kanske inte direkt på några överraskningar, men vem behöver överraskningar när grundmaterialet är såhär bra?


Jaqee – kvällens reggaedrottning

Sista akten vi hann se innan det bar av hemåt blev Eye Travel, en ny förmåga som just var i färd med att släppa sin första vinylsingel. Tyvärr stod han också för min del. Segt och långsamt melankoliskt gitarrplockande kanske har sina stunder, men på Sticky Fingers stora scen hade det defintivt passat bättre med något med lite mera fart i (speciellt efter att Jaqee hade dragit upp tempot). Dyker han upp i radion nångång kanske jag inte skulle byta kanal, men Eye Travel representerade tyvärr inget minnesvärt för mig.


Eye Travel – lite mer fart, tack

Av olika skäl hade vi inte möjlighet att stanna kvar och se på Hellsongs och José Gonzáles, men det gjorde inte så mycket egentligen. Jag fick ju se The Naima Train! Jag säger det igen. Genialiskt!

Inga kommentarer      Kommentera      Taggar: Musik

Brott och skratt (som fastnar i halsen)

Postat 2010-02-09 00:01      Skrivet av lasso

Jag brukar vara rätt trött på mornarna. Jag orkar sällan läsa tidningen utan brukar istället titta på SVT:s Gomorron Sverige för att hålla mig någorlunda informerad om vad som hänt under de mörka timmarna. Ganska ofta handlar programmet om banala saker (som Melodifestivalen) men oftast får man reda på åtminstone något matnyttigt.

I morse stod jag dock inte ut med den oerhört fåniga diskussionen där man försökte reda ut varför någon som vi skckat till andra sidan jordklotet med en massa vapen går och blir skjuten. Jag förstår över huvud taget inte vad vi gör i Afganistan, men om vi envisas med att skicka soldater dit borde vi inte bli så förvånade när någon skjuter på dem. Beskjutning är något som soldater råkar ut för i krigssituationer och vill vi inte att någon skall skjuta på våra soldater får vi väl hålla dem hemma. Nuff said!

Hursomhelst..då jag inte stod ut med lallandet i SVT slog jag istället över till fyran. Jag brukar annars undvika denna kanals morgonprogram när jag kan, främst beroende på att de använder mer tid till sina reklamavbrott än till själva programmet. Idag hade jag dock tur och slog över just som två av alla piraters favorithatobjekt äntrade studion för lite debatt. Bodström och Ask!

TV4 verkar köra någon slags minidebattserie hela veckan där de låter företrädare för vänster- och högerallianserna debattera diverse ämnen. Dagens ämne var brott och straff och de två kombattanterna fick ungefår sju minuter på sig att diskutera allt från straffider för mord och misshandel till datalagringsdirektivet, FRA-lagen och IPRED.

Trots det höga tempot och det sedvanliga tjabblet om vem som gjort vad var debatten ändå belysande för vad vi har att vänta oss efter valet. Bodström verkar ha mer koll utanför politikens slutna kammare (vet Ask ens hur rättsväsendet fungerar i prakiken?) men både var rörande övenens om det mesta. De ville både ha hårdare straff, de tyckte båda att datalagringsdirektivet borde införas snarast (Ask ville vänta på Polismetodutredningen) och ingen av dem tyckte att FRA-lagen eller IPRED var något som “vanligt” folk behövde oroa sig för.

På frågan om det var viktigt att jaga fildelare svarade Ask något i stil med: “Det är ju ett brott. Vi kan inte låta folk begå brott utan att beivra det…” och “…upphovsrättshavarna måste ju få betalt för sitt arbete…”. Bodström höll naturligtvis med, även om han tycktes betydlig mer intresserad av de “grova brottslingar” och “terrorister” han tänkte fånga med datalagringsdirektivet.

Jag ser två stora hål i Asks argument angående fildelningen. Att det numera är kriminellt att ladda ner upphovsrättsskyddat material olovligen är inte någon slags naturlag. Det är ett lika rimligt alternativ att avkriminalisera fildelningen och satsa resurserna på att beivra brott som verkligen skadar samhället istället. Fildelningen har aldrig, och kommer aldrig att bli ett sådant problem att det hotar samhällets stabilitet.

Det andra problemet med Asks argumentation är att hon så som många andra har fastnat i mantrat “men de måste ju ha betaaalt!!!”. Jag har hört denna slitna klyscha rätt mycket på senaste tiden och jag är hjärtligt trött på den. Jag tycker också att det är rimligt att att artister kan tjäna pengar, men jag är inte alls lika säker på den “självklara” rätt till ersättning som upphovsrätten innebär. En enkel jämförelse: Idag slutförde jag arbetet med en rapport som hämtade en bunt data ur en databas, behandlade den och printade ut den på ett snyggt sätt. När jag levererar rapporten får jag betalt för de timmar jag lagt ner, men jag får inget betalt varje gång kunden använder rapporten. Kunden kan fritt skapa hur många kopior av rapporten de vill, de kan förändra de delar de vill skall fungera annorlunda eller använda den på sätt som jag inte samtycker till.

Hade jag haft upphovsrätten i ryggen hade jag kunnat tvinga kunden till att betala för varje kopia eller hindra att de utförde vissa förändringar. Men jag kräver inte detta och tycker inte heller det är rimligt. Kunden har betalat för min tid, inte den slutgiltiga produkten. På samma sätt är det orimligt att upphovsrätten ger vissa den typ av privilegier de har idag. Jag har absolut inget emot att betala en musiker för att spela för mig på en konsert, men när samma artist säger till mig att jag inte får ge bort en kopia av den skiva hon spelat in är något fel. Varför skall vi som samhälle premiera endast vissa arbetsinsatser?

Ask och Bodström lämnade ett visst illamående efter sig. Även om jag hoppas att Piratpartiet kommer att få in ett par kaptener i riksdagen i höst så är jag tveksam till om de kommer att ha några större möjligheter att påverka någon av blocken i frågorna kring FRA, IPRED och Datalagringsdirektivet. Svenska folket kommer att få välja mellan pest eller kolera. Vi blir alla förlorare oavsett om regeringen blir röd eller blå. Kanske dags att emigrera?

En kommentar      Kommentera      Taggar: FRA, IPRED, Politik

Sidan 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21